Igår i arla morgonstund fick jag korset tecknat med aska i min panna, med orden “genom död till liv”. Och därmed har jag slutit mitt förbund med Gud, ett förbund enbart mellan oss två, och som jag ensam svarar för att uppfylla.
Så vandrar tanken till Jesus uppmaning om att vi ska fasta “i tystnad”, och akta oss för att sammanlänka fastan med högmod. Det är inte en prestation att fasta, vi är inte duktiga som fastar. Och kanske är just detta vår största utmaning vi just nu står inför – ödmjukhet.
Hur många har du berättat om din “fasteplan” för? Jämför du din egen fasta med någon annans?
Med varandras hjälp kan vi givetvis finna inspiration, ork och motivation. Men låt inte fastan bli en prestation, låt den vara mellan dig och Gud – för din skull, för livets skull, och för alla levande.
Genom död till liv.
Etiketter Milja
